L är och leker på sitt rum, E ligger och sover och jag tar det lugnt i soffan när jag helt plötsligt ser en man i mörkblå jeans och en svart täckjacka med luvan uppdragen och åtdragen så endast ögon och näsa tittar fram går förbi. Inte på gångvägen utan på vår altan. Han går förbi fönstren till vardagsrummet på altanen fyra gånger för att slutligen ställa sig rätt upp och ner och titta in genom fönstret. Jag reser mig sakta ur soffan och går fram till fönstret. Där står vi, på var sin sida av rutan och ser på varandra. Inte förrän jag ropar snälla gå så vänder han sig om och går. Vad fan är det för fel på det här samhället?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja imorgon är det julafton och här hemma grejar vi. Barnen städar sitt rum och jag kokar julkorven. Ledig från skolan nu i några dagar. Ska bli så skönt. Har precis avslutat psykiatri kursen samt blivit erbjuden sommarjobb inom psykiatrin. Ska bli su...

Lite nervöst är det allt. Sitter utanför tentasalen och väntar på att få komma in. Har tenta i läkemedelsberäkning idag. Känner mig grymt säker på uträkningarna men det är trots det lite nerver i magen. Livet rullar på i stormfart. Håller just nu på ...

Nu så är vi på väg åt rätt håll igen. Vi överlevde första eftermiddagsveckan. Barnen har reagerat lite negativt på Ts arbetstider på eftermiddagsveckan men de börjar vänja sig. E står just nu och diggar till babblarna medan L fortfarande sover. Ska...

Ja då startar vi sista veckan på VFUn och Ts första vecka med eftermiddag. Känns så där kan jag väl erkänna. Barnen har skött sig galant idag men känns ändå konstigt. Allt kändes bra tills barnen somnade. Shit vad tyst det blev. Och ensamt. Men samti...