Ja det händer inte mycket här. Min reumatism gör sig påmind så här gör vi allt bara för att klara vardagen just nu. Och just nu är vardagen fylld av smärta och kamp. Så länge mina barn har det bra får det göra hur ont som helst. Dock blir det inte speciellt mycket städat här hemma för när T kommer hem lagar han mat och tar barnen så jag får vila. Får hoppas det snart lägger sig så vi kan återgå till det normala igen. Och så frågar folk varför jag skaffar barn tidigt. Ja värken blir ju inte bättre med åren.